Distance vector routing-protokoll är en typ av IGP routing-protokoll som används för att bestämma bästa vägen för datapaketets destination. Protokollet bygger på principen att varje router skickar information om sina egna bästa vägar (distanser och nästa hopp) till sina närliggande routrar. Denna information sprids sedan genom nätverket tills alla routrar har uppdaterad information om bästa vägen till olika nätverk.

Ett exempel på ett distansvektor routing-protokoll är Routing Information Protocol (RIP). RIP använder sig av en algoritm som baserar besluten om bästa vägen på avstånden till olika nätverk genom att räkna antal routrar (hop) som paketen tar sig genom tills dem kommer fram till destinationen. Varje router i nätverket skickar periodiskt sin routing-tabell till sina närliggande RIP-aktiverade routrar och tar emot information från dem. Genom att jämföra de mottagna routing-tabellerna kan en router uppdatera sin egen routing-tabell med de bästa vägarna till olika destinationer.

Förutom RIP finns det flera andra distance vector routing-protokoll som används i nätverk. Här är några exempel:

Interior Gateway Routing Protocol (IGRP): IGRP är ett distance vector routing-protokoll som utvecklades av Cisco. Det var ett populärt routing-protokoll i början av Internet, men har sedan dess ersatts av andra protokoll som är mer skalbara och flexibla. Protokollet har avvecklats i dagens nätverk.

Enhanced Interior Gateway Routing Protocol (EIGRP): EIGRP är ett distansvektor routing-protokoll som också har egenskaper av länkstatus routing-protokoll. Det kombinerar fördelarna med både distance vector och link state protokoll. EIGRP utvecklades ursprungligen av Cisco, men har nu släppts till allmänheten och används även i andra nätverkshanteringssystem.

I EIGRP (Enhanced Interior Gateway Routing Protocol) används en mer sofistikerad metric som kallas ”Composite Metric”. Denna metric tar hänsyn till faktorer som bandbredd, fördröjning, tillförlitlighet och belastning på en länk. EIGRP tillämpar en formel för att beräkna sitt Metric som är den totala kostnaden för en väg baserat på dessa faktorer, och väljer sedan den väg med lägst kostnad som den bästa vägen till destinationen.

Det är viktigt att notera att distansvektor routing-protokoll har vissa begränsningar, såsom konvergensproblem och högre belastning på nätverket på grund av regelbunden sändning av routing-tabelluppdateringar. Därför används oftast mer avancerade protokoll som länkstatus (link state) routing-protokoll i större och mer komplexa nätverk.