PT gränssnitt


Packet Tracer är uppbyggt av flera delar i gränssnittet som tillsammans används för att bygga, konfigurera och analysera nätverk. Varje del har en tydlig funktion, ungefär som verktygen i ett ritprogram eller fotoeditor.

En av de viktigaste sakerna att förstå är att Packet Tracer arbetar i två arbetslägen:

  • Logical workspace – här bygger och konfigurerar vi själva nätverkstopologin, ansluter enheter med kablar och testar kommunikationen. Detta är alltså nätverkets ritning
  • Physical workspace – här får vi en mer verklighetstrogen vy, där nätverksutrustningen placeras i rum, rack, hyllor och bord, och där vi kan se hur kablar och patchpaneler används i praktiken. Detta motsvarar installationen i verkligheten.

I den här översikten går vi igenom de viktigaste områdena i Packet Tracer-gränssnittet. Jag använder bilder för samtliga förklaringar.

Förklaringar för numrerad delar i Packet Tracer

På bilden är olika områden numrerade, och i listan nedanför förklaras respektive område.

  1. Menu bar – Den övre raden i Packet Tracer-fönstret som innehåller huvudmenyerna (File, Edit, Options, View, Tools, Extensions, Window, Help). Den fungerar som en central plats för att nå alla funktioner och inställningar i programmet.
  2. Main Toolbar – Innehåller ikoner som är genvägar till vanliga funktioner, exempelvis anteckningar, pakettrafik, zoom med mera.
  3. Logical/Physical – Med dessa växlar vi arbetsläge. I det logiska arbetsläget bygger vi nätverk genom att välja olika enheter och koppla ihop dem med kablar. I det fysiska arbetsläget placerar vi enheterna i rum, rack, bord och hyllor. Här kan vi också simulera kablage via patchpaneler.
    1. Meny Logical/Physical – menyerna ändras beroende på vilket arbetsläge vi valt.
  4. Workspace – Arbetsytan där själva nätverket skapas.
  5. Category – Huvudkategorier för enheter: Network Devices, End Devices, Components, Connections, Miscellaneous, Multiuser.
  6. Subcategory – Underkategorier, exempelvis Routers, Switches, Hubs, Wireless Devices
  7. Selection – Själva enheterna i vald underkategori, t.ex. en Cisco 2811-router.

Det fysiska och logiska arbetsläget i praktik

För att förstå skillnaderna mellan arbetslägena, och för att kunna navigera i Packet Tracer, organiserar vi utrustning och bygger en fungerande topologi.

  1. Starta Packet Tracer
  2. Klicka på Options och därefter på Preferences. Här finns flera aktiverade funktioner som standard. Aktivera Show Device Model Labels och Show Device Name Labels. Detta gör att både modellnamn och enhetsnamn syns i arbetsytan, vilket i början underlättar identifiering.
  3. Växla till Physical workspace genom att klicka på Physical.
  4. Först visas en stadskarta. Klicka på byggnaden som representerar vårt kontor.
  5. I nästa steg visas en byggnadsöversikt. Klicka dig vidare in i byggnaden.
  6. Nu ser vi flera rum. Välj Main Wiring Closet. Observera att i Physical workspace bygger vi själva miljön. Precis som i verkligheten finns det teknikrum (closets) där rack, bord och patchpaneler placeras.
  7. När vi öppnar detta rum får vi fram själva installationsytan – här kan vi skapa rack, bord, hyllor och patchpaneler.
  8. Studera menyn till höger som visar genvägar för att skapa utrustning i miljön.

Skapa den fysiska nätverksmiljön

  1. Skapa tre rack genom att klicka tre gånger på Create New Rack. Rack används för att samla och strukturera switchar, routrar och servrar. I verkligheten gör det nätet lättare att underhålla och kyla, och i Packet Tracer blir det tydligare att se vilken utrustning som hör ihop.
  2. Lägg till ett bord via Create New Table. Bord används främst för slutenheter som PC, laptops och skrivare. På så sätt skiljer man tydligt mellan användarutrustning och nätverksutrustning.
  3. Skapa tre hyllor via Create New Inventory Shelf. Hyllor används för extra enheter som inte monteras i rack, till exempel routrar och switchar i mindre format, eller för att mellanlagra utrustning innan den flyttas in i racket.
  4. Lägg till två patchpaneler via Create a New Cabel Pegboard. Patchpaneler gör att kablar kan dras mer realistiskt – precis som när man kopplar datorer via vägguttag till en switch i ett nätverksskåp.
  5. Nu har vi en komplett fysisk miljö att placera ut utrustning i.

Nätverksdesign

När all utrustning är placerad i Physical workspace växlar vi tillbaka till Logical workspace. Här ser vi att alla enheter ligger huller om buller. För att kunna arbeta vidare behöver vi ordna upp topologin i tre steg.

  1. Gå till Preferences och avmarkera Show Device Model Labels och Show Device Name Labels. Detta tar bort de automatiska etiketterna under enheterna. På så sätt blir arbetsytan mer ren och överskådlig, med färre saker att hantera visuellt.
  2. Packet Tracer lägger allt utrustning ovanpå varandra. Dra datorer, switchar och routrar till bestämda platser i grupper för att underlätta skapande av den logiska struktur vi vill ha.
  3. Döp sedan om utrustningen:
    • Routrar: R1, R2, R3
    • Switchar: DSW1, DSW2, GSW1, NGS1, NGS2
    • PC: DCP10, DCP11, DCP12, NGPC20, NGPC21, NGPC23
    • Servrar: d-ns1-sr, d-dhcp-sr, d-web-sr, g-ns1, g-web-sr, ng-ns1-sr, ng-dhcp-sr, ng-web-sr

Placering:

  • Rack 1: en router och två switchar
  • Rack 2: en router och en switch
  • Rack 3: en router och två switchar
  • Servrar fördelas mellan racken (tre i rack 1, två i rack 2, tre i rack 3).
  • Datorer placeras på bordet i ordnad struktur.

Genomförande:

  1. Ändra inställningar i Preferences genom att avmarkera Show Device Model Labels och Show Device Name Labels
    • Aktivera av funktioner:
  2. All utrustning ligger från början huller om buller i det logiska arbetsläget, ovanpå varandra. För att skapa ordning flyttar vi därför alla datorer, switchar och routrar till höger sida av arbetsytan. På så sätt frigörs den vänstra sidan, där vi nu kan börja bygga den topologi vi vill.
  3. Nu är det möjligt att bygga topologin enligt bilden nedan. Detta görs genom att dra den utrustning som tidigare grupperats till höger och placera den i rätt position till vänster i arbetsytan.  
  4. Gå till det fysiska arbetsläget för att fortsätta bygga upp nätverket. Dra switchar och routrar från hyllorna till racken enligt den ordning som tidigare beskrevs under Placering.
  5. Gör på samma sätt med servrarna och placera dem enligt den ordning som tidigare förklarades under Placering.
  6. Placera datorerna på bordet genom att dra ut dem i den ordning som visas i bilden nedan. Bilden visar även kabelpanelen med redan placerade kablar, vilket vi går igenom i nästa steg.
  7. Att välja och placera kablar på kabelpanelen görs genom att klicka på Connections och välja rätt kabeltyp. Du kan antingen dra kabeln direkt till kabelpanelen eller först välja kabeln och sedan klicka på kabelpanelen. Placera nu två konsolkablar, 16 kopparkablar och två seriella DCE-kablar.

Namn som identifikation

Det finns två nivåer av namn i Packet Tracer:

  • Display name – etiketten som visas i arbetsytan. Hjälper oss att hålla ordning.
  • Hostname – det riktiga namnet i enhetens konfiguration.

Du kan även använda Place Note (N) för att lägga till extra information (namn, IP adresser, mm.) direkt i topologin. Detta gör vi dock senare, eftersom det inte påverkar enheternas namn utan främst fungerar som dokumentation.

Ange namn till utrustning

  1. Från det fysiska arbetsläget kan du maximera arbetsytan genom att klicka på ikonen + så att standard namnen blir synliga.
  2. Vi börjar med att byta namn på de tre racken till DP1 (Distribution Point 1), DP2, och DP3. Detta görs genom att klicka på rackens standard namn och sedan redigera dem till de nya namnen.
  3. Server, switch eller router byter namn på ett annat sätt, i ett konfigurations fönster. För att öppna konfigurations fönstret klicka på en server/router/switch/dator. Välj fliken Config och ändra namnet under Display Name
  4. Byt namn på switchar, routrar, datorer och servrar enligt listan nedan:
    • Routrar:
      • Router → R1, R2, R3
    • Switchar:
      • I rack DP1 Switch → DSW1 och DSW2
      • I rack DP2 Switch → GSW1
      • I rack DP3 Switch → NGS1 och NGS2
    • Datorer:
      • I rack DP1 PCx → DPC10, DPC11 och DPC12
      • I rack DP3 PCx → NPC20, NPC21 och NPC22
    • Servrar:
      • I rack DP1 Server0 → d-ns1-sr, Server1 → d-dhcp-sr och Server2 → d-web-sr
      • I rack DP2 ServerX → g-ns1-sr och ServerY → g-web-sr
      • I rack DP3 ServerQ → ng-ns1-sr, ServerP → ng-dhcp-sr och ServerR → ng-web-sr
  5. Switchar i DP1 döps till DSW1 och DSW2, switchen i DP2 till GSW1, switchar i DP2 till NGS1 och NGS1:  

Anslutningar

I Packet Tracer används Connections (blixt symbolen) för att koppla ihop enheter.

  • Console – används för första konfiguration (PC ↔ Router/Switch).
  • Copper Straight-Through – används mellan olika typer av enheter (PC ↔ Switch, Switch ↔ Router).
  • Copper Cross-Over – används mellan lika enheter (Switch ↔ Switch, Router ↔ Router). Auto-MDIX kan ofta kompensera, men det är bra att känna till skillnaden.
  • Serial DCE – används för att koppla ihop routrar via seriella interface i WAN-simuleringar.

Andra kabeltyper:

  • Fiber – för höghastighetsförbindelser mellan routrar eller switchar som har fiberportar.
  • Coaxial – för äldre nätverksstandarder (används sällan i övningar).
  • USB – används för vissa specialanslutningar, t.ex. IoT-enheter.

Koppla ihop utrustningen

Nu ska vi koppla ihop all utrustning, först i det fysiska arbetsläget och därefter i det logiska. Det är viktigt att kunna identifiera varje enhet via de namn vi registrerade tidigare. När du för muspekaren över en enhet visas ett informationsfönster med enhetens namn och annan relevant information.

Kontrollera först att alla PC, servrar, switchar och routrar är placerade på rätt plats genom att identifiera dem med hjälp av deras namn. Om någon enhet visar sig vara felplacerad i det fysiska arbetsläget kan den enkelt flyttas till rätt plats. Kontrollera också att allting är i ordning i det logiska arbetsläget.

Genomförande:

  1. Anslut DSW1 till R1
    1. Välj en grön CopperStraight-Through kabel i kabelpanelen.
    2. Klicka på DSW1 och välj port FastEthernet 0/24.
    3. Klicka därefter på R1 och välj port FastEthernet 0/0.
  2. Anslut DSW2 till R1
    1. Välj en grön Copper Straight-Through kabel.
    2. Klicka på DSW2 och välj port FastEthernet 0/24.
    3. Klicka därefter på R1 och välj port FastEthernet 0/1.
  3. Anslut GS1 till R2
    1. Välj en grön Copper Straight-Through kabel.
    2. Klicka på GS1 och välj port FastEthernet 0/24.
    3. Klicka därefter på R2 och välj port FastEthernet 0/0.
  4. Anslut NGS1 till R3
    1. Välj en grön Copper Straight-Through kabel.
    2. Klicka på NGS1 och välj port FastEthernet 0/24.
    3. Klicka därefter på R3 och välj port FastEthernet 0/0.
  5. Anslut NGS2 till R3
    1. Välj en grön Copper Straight-Through kabel.
    2. Klicka på NGS2 och välj port FastEthernet 0/24.
    3. Klicka därefter på R3 och välj port FastEthernet 0/1.
  6. Se exempel nedan:

För att snabba upp kopplingarna kan du växla till det logiska arbetsläget och ansluta datorerna till respektive switch. Välj en kabel i Connections-panelen, klicka på exempelvis DPC10 och välj port FastEthernet0. Detta går ännu snabbare om du håller ned Ctrl när du väljer kabel – då förblir kabeltypen aktiv och du kan klicka dig vidare till varje dator utan att behöva välja kabeln på nytt.

När all utrustning är hopkopplad uppstår nästa steg: vissa routrar behöver kompletteras med ytterligare moduler för att kunna anslutas med varandra.

Moduler i Packet Tracer

Alla routrar och vissa switchar i Packet Tracer kan utrustas med moduler. Moduler fungerar som extra kort som sätts in i enheten för att ge den fler funktioner, till exempel seriella portar eller trådlös anslutning.

När vi vill koppla ihop routrar med Serial DCE-kablar behövs seriella interface. Alla routrar har inte detta från början, så vi måste lägga till rätt modul.

Exempel på vanliga moduler:

  • WIC-2T – ger två seriella portar (mycket vanlig i labbar för WAN-koppling).
  • HWIC-2T – liknar WIC-2T men för nyare routrar.
  • NM-1FE-TX – ger en extra FastEthernet-port, om man behöver fler nätverksgränssnitt.

Så här lägger man till en modul:

  1. Stäng av routern i Packet Tracer (Power off-knappen i Physical Device View).
  2. Dra den valda modulen från menyn och placera den i en tom modulplats i routern.
  3. Slå på routern igen (Power on).

Lägg till moduler:

  1. Klicka på R1, oavsett arbetsläge, och välj fliken Physical. Här ser du en grön Power-knapp som indikerar att routern är påslagen. Klicka på knappen för att stänga av routern.
  2. I den vänstra spalten finns modulen WIC-2T. Klicka på den, så visas modulen till höger. Dra sedan modulen till den första lediga platsen (slot) i routern. 
  3. Slå på routern.
  4. Upprepa samma steg för R2 och R3: stäng av routern, dra in modulen WIC-2T i en ledig slot och starta sedan routern igen.
  5. Koppla ihop routrar med seriella kablar. Det blir snabbare i det logiska arbetsläget.
  6. Välj en Serial DCE kabel i Connections och koppla ihop R1 och R2
    1. Klicka på R1 och välj port Serial0/0/0
    2. Klicka sedan på R2 och välj port Serial0/0/0
  7. Välj en Serial DCE kabel i Connections och koppla ihop R2 och R3
    1. Klicka på R2 och välj port Serial0/0/1
    2. Klicka sedan på R3 och välj port Serial0/0/1
  8. Nu har du följande topologi:

Sammanfattning

Vi har nu byggt upp ett nätverk i både Logical och Physical workspace.

  • I Logical view ser vi nätverksstrukturen och kan konfigurera adresser och protokoll.
  • I Physical view ser vi den verklighetstrogna installationen med rack, hyllor, bord, patchpaneler och kablar.

Slutsats: Det är kombinationen av de två arbetslägena som gör Packet Tracer till ett så kraftfullt verktyg. Vi får både en logisk ritning och en fysisk miljö att arbeta med, precis som i riktiga nätverksprojekt.