Nu har du en grundläggande förståelse för vad som bygger upp ett nätverk och vilka olika typer av nätverk som finns. Men hur ansluter man egentligen användare och organisationer till internet? Som du kanske anar finns det många olika sätt. Vi fokuserar på två huvudgrupper som har olika möjligheter till internetanslutningar.

• Hemma-användare, distansarbetare och små kontor behöver vanligtvis en anslutning till en internetleverantör (ISP) för att få tillgång till internet. Valet av anslutning varierar mycket mellan olika leverantörer och geografiska områden. Vanliga alternativ är bredbandskabel, bredbands-DSL, trådlösa WAN och mobila tjänster.
• Organisationer har ofta behov av att inte bara nå internet utan även andra företags kontor. Här krävs snabbare anslutningar för att kunna hantera affärskritiska tjänster såsom IP-telefoni, videokonferenser och datacenter lagring. Tjänsteleverantörer erbjuder därför företags klassade anslutningar, till exempel företags-DSL, hyrda linjer och Metro Ethernet.

Internetanslutningar för hem och små kontor

För enskilda användare och små kontor är det vanligt med olika bredbandslösningar. Figuren ovan visar exempel som DSL, kabel och även äldre anslutningar som uppringt modem.

• Kabel – Erbjuds ofta av kabel-tv-leverantörer. Internetdata skickas via samma kabel som tv-signalen. Fördelen är hög bandbredd, hög tillgänglighet och en alltid-på-anslutning.
• DSL (Digital Subscriber Line) – Går via en vanlig telefonlinje och ger också hög bandbredd och en alltid-på-anslutning. Hem- och småkontorsanvändare använder oftast ADSL, där nedladdningshastigheten är högre än uppladdningshastigheten.
• Cellular (Mobilt bredband) – Här används mobilnätet. Så länge du har mobiltäckning kan du nå internet. Prestandan begränsas av både telefonens kapacitet och mobilmasten.
• Satellit – Användbart på platser där andra anslutningar saknas. Kräver fri sikt mot satelliten.
• Dial-Up Telephone (Uppringt modem) – En billig lösning som fungerar via vilken telefonlinje som helst. Den ger mycket låg bandbredd och är därför inte lämplig för stora datamängder, men kan vara praktisk vid resor.

Vilken anslutning som används beror på var användaren befinner sig och vilka tjänster som finns tillgängliga.

Internetanslutningar för företag

Företag har ofta högre krav än privatpersoner. De behöver mer bandbredd, ofta garanterad kapacitet och ibland även förvaltade tjänster. Valet av anslutning beror här också på vilka leverantörer som finns i närheten.

• Dedicated Leased Lines (Hyrda linjer) – Detta är reserverade kretsar inom leverantörens nät som binder samman kontor på olika platser. Används för både data- och rösttrafik och hyrs till en fast kostnad.
• Metro Ethernet – Även kallat Ethernet WAN. Här används Ethernet-tekniken, som du kommer att läsa mer om senare, men utvidgad till en WAN-miljö.
• Företags-DSL – Liknar konsument-DSL men erbjuds i varianter som SDSL, där uppladdning och nedladdning sker med samma hastighet.
• Satellit – Även företag kan använda satellit som alternativ där kabelbaserade lösningar saknas.

Det konvergerande nätverket

Termen konvergens kan betyda olika saker beroende på sammanhang:

• Konvergerade nätverk (Converged Networks) – Här syftar konvergens på nätverk som kan bära flera olika typer av trafik över samma infrastruktur – till exempel data, röst (IP-telefoni) och video. Tidigare fanns separata nät för telefoni, tv och datorer, men idag stöds allt detta i samma nätverk.
• Konvergens i routing-protokoll (Routing Convergence) – Här betyder konvergens den process där ett nätverk hittar tillbaka till ett stabilt läge efter en förändring, till exempel om en länk går ner eller en router får ny konfiguration. När alla routrar i nätverket har uppdaterat sina routingtabeller och är överens om bästa vägen, säger man att nätverket har konvergerat
  Traditionellt – separata nätverk

Om vi tänker oss en skola som byggdes för trettio år sedan, så kunde den ha tre olika kabelsystem: ett för data, ett för telefoni och ett för tv/video. Dessa nätverk kunde inte prata med varandra, utan hade egna tekniker, regler och standarder. Varje tjänst krävde alltså sitt eget nätverk.

Dagens nätverk

Idag kombineras dessa nätverk till ett enda. Ett konvergerat nätverk kan leverera både data, röst och video via samma infrastruktur. Detta görs med ett gemensamt regelverk och gemensamma standarder. På så sätt kan en mängd olika tjänster samsas på ett enda nätverk.

Andra begrepp

Att ansluta till internet är idag en självklarhet för både privatpersoner, företag och samhällsorganisationer. Men teknikerna bakom anslutningen kan skilja sig mycket åt beroende på var du befinner dig, vilka tjänsteleverantörer (Service Providers, SP) som finns i området och vilka behov användarna har.

En internetleverantör (Internet Service Provider, ISP) är det företag som ger dig själva uppkopplingen. Andra termer du ofta möter är operatör eller telekomföretag, särskilt när det handlar om större aktörer som både driver mobilnät och levererar bredbandslösningar.

Hur är dagens internetanslutningar?

Hemma och i små kontor är det framförallt kostnad, enkelhet och tillgänglighet som styr valet av internetanslutning. Det är här internetleverantören (ISP) möter konsumenten direkt.

• Fiber till hemmet (FTTH – Fiber to the Home) – Fiber erbjuds av både lokala stadsnät och nationella operatörer. Den ger mycket höga hastigheter (1–10 Gbit/s), låg fördröjning och hög stabilitet. Många telekomföretag satsar idag på att bygga ut fiber som ersätter äldre tekniker som DSL.
• Kabel-tv-bredband (DOCSIS) – Här används kabel-tv-nätet, ofta driftat av en större tjänsteleverantör. Kapaciteten delas mellan flera användare i samma område.
• DSL (Digital Subscriber Line) – DSL levereras traditionellt av telefonoperatörer som tidigare haft monopol på kopparnäten. Hastigheterna är begränsade, och många operatörer avvecklar nu DSL till förmån för fiber.
• Mobilt bredband (4G, 5G) – Mobiloperatörer erbjuder internetuppkoppling via mobilnät. 5G ger idag flera hundra Mbit/s och används både som primäranslutning och som reserv för företag.
• Satellitbredband (t.ex. Starlink) – Här levererar en global tjänsteleverantör anslutningen via satelliter. Användbart i glesbygd där lokala operatörer inte kan dra fiber eller sätta upp mobilmaster.

Företag har ofta högre krav än privatpersoner. De vill ha garanterad bandbredd, hög säkerhet och ofta särskilda avtal (SLA) med sin tjänsteleverantör.

• Fiber med garanterad kapacitet (dedikerad) – Stora operatörer och telekomföretag erbjuder dedikerade fiberförbindelser till företag, ofta med 24/7-support och SLA.
• Metro Ethernet / Carrier Ethernet – En tjänst från tjänsteleverantörer som bygger på Ethernet men används som WAN-lösning.
• Hyrda linjer (Leased Lines) – En klassisk lösning där företaget hyr en fast förbindelse mellan två platser. Här spelar telekomföretagen en viktig roll eftersom de äger infrastrukturen.
• SD-WAN (Software Defined WAN) – Många moderna företag använder SD-WAN för att kombinera tjänster från flera leverantörer – till exempel fiber från en operatör, 5G från en annan och satellit från en tredje.

Framtidens anslutningar

Idag arbetar internationella telekomföretag aktivt med att utveckla nästa generations mobilnät, 6G. Det förväntas ge extrema hastigheter – 10 till 100 gånger högre än 5G – vilket framför allt märks i hur snabbt användare kan ansluta till internet och överföra stora datamängder.

När vi talar om datamolnet föreställer vi oss ofta enorma datahallar, så kallade datacenter, som ligger långt bort från företagsnätverk och slutanvändare. Trots avståndet märks det ofta inte för vanliga användare – man kan surfa på en webbplats placerad på andra sidan jordklotet utan problem.

Ur ett tekniskt perspektiv innebär dock avstånd alltid en viss fördröjning (latens). Därför utvecklas lösningar som flyttar molntjänster närmare användarna, ibland kallat edge cloud eller moln vid kanten. Det också är känd som Edge computing vilket gör att företag och användare fortfarande kan utnyttja molnets flexibilitet, men med kortare svarstider och bättre prestanda eftersom datacentret ligger geografiskt närmare företagsnätverket.

Med edge computing kan företag och användare fortfarande dra nytta av molnets flexibilitet och skalbarhet, men samtidigt få kortare svarstider och högre prestanda, eftersom databehandlingen sker i ett datacenter eller en nod som är geografiskt närmare företagsnätverket eller själva slutenheterna.

På så sätt blir edge computing en bro mellan det centrala molnet (globala datacenter) och lokala nätverk, vilket är avgörande för moderna applikationer som realtidsvideo, AR/VR, industriella IoT-system och självkörande fordon.

Sammanfattning

• Olika typer av leverantörer – från lokala stadsnät till globala telekomföretag – erbjuder idag ett brett utbud av internetanslutningar.
• Hem och småföretag: Fiber, kabel, 5G, satellit.
• Företag: Metro Ethernet, dedikerad fiber, SD-WAN.
• Framtiden: 6G, mer fiber, blandade tjänster från flera operatörer.