Applikationsskikt

Applikationsskiktet tillhandahåller uppkopplingsuppgifter mellan applikationer vi kommunicerar över nätverk. Kommunikationen styrs av regler vilka programmeras in på nätverksorienterade applikationer, därmed kan vi definiera ett program som ett resultat av protokollstillämpningar. För kommunikationsenheter är program egentligen en process. Varje gång man startar ett program startas automatiskt en process i vilket programmet körs. Processerna tilldelas resurser exempelvis en del av arbetsminne, processor, exekveringstrådar osv.

Bild 1: Applikationsskikt i OSI modell

Applikationsskiktet i en kommunikationsmodell definierar bland annat följande:

  • processer när kommunikationen initieras/avslutas
  • meddelandetyp
  • meddelandets syntax
  • hur styrinformation ska användas
  • hur meddelanden överförs
  • interaktionen med nästa lägre skikt

Server-klient nätverk

Kommunikationssignaler överförs i det underliggande nätverket som anpassas efter applikationers funktioner.

Bild 2: Serverprocesser i  Applikationsskiktet

I klient-serverns nätverksmodell begär klienten data/tjänst och servern svarar på begäran. Klient och serverprocesserna anses tillhöra applikationsskiktet och därför beskriver applikationsprotokollen kommunikationsprocessen mellan klienter och servrar. Det kan också sägas att servern tillhandahåller resurser som finns på servern och klienten använder resurserna.

Serverapplikationer

En server är vanligtvis en kraftfull dator som kör serverapplikationer och som innehåller information och mjukvara som ska delas med många klientsystem.

Bild 3: Server i Applikationsskiktet

En sådan dator behöver ett serveroperativsystem som har nätverksanpassade funktioner i syfte att servera dess resurser. Ett klient operativsystem är skapat och designat för att kunna ta del av serverns resurser, men har även de möjligheter att agera som en server, dock med en viss begränsning.

Likt de flesta tjänster brukar serverprocesser köras i bakgrunden utan användarens direkta kontroll.