Det finns ett antal organisationer som är involverade i att säkerställa att internet fungerar. Dessa organisationer är oftast neutrala leverantörer eller ideella organisationer som arbetar för att utveckla och främja öppna standarder. Öppna standarder främjar driftskompatibilitet, konkurrens och innovation.

Här följer en förklaring av de mest relevanta organisationerna som ser till att internet fungerar oavsett teknik och leverantörer.

Organisationer	Logo
Internet Society (ISOC) är en global icke-vinstdrivande förening för internetexperter. Föreningen syftar till att bidra till standardisering, utbildning och internetpolicyfrågor och representerar det civila samhällets engagemang i internetstyrningen. ISOC behandlar nätverkspolicy och ansvarar för flera grupper som är involverade i den tekniska styrningen av internet, inklusive IETF, IAB och IANA. Dessutom har ISOC regionalkontor i fem världsdelar och nationella avdelningar i över 80 länder, såsom ISOC-SE i Sverige.
Internet Architecture Board (IAB) har det övergripande ansvaret för internetarkitekturen. IAB fungerar som en styrande kommitté inom IETF och är även ett rådgivande organ för ISOC när det gäller tekniska frågor.
Internet Engineering Task Force (IETF) är ett öppet internationellt teknikerforum för nätverksarkitekter, operatörer, leverantörer och forskare som arbetar med utvecklingen av internetarkitekturen. Arbetet med att utveckla de tekniska standarderna och protokollen som används på internet sker genom e-postlistor och fysiska möten där alla intresserade individer kan delta. IETF bildades före ISOC och det var personer från denna process som bildade ISOC som en organisatorisk hemvist för den.
Internet Research Task Force (IRTF) är en parallellorganisation till IETF och fokuserar på långsiktig forskning och utveckling av internet. Till skillnad från IETF väljs medlemmar från tekniker- och forskarsamhället ut specifikt innan de får delta i IRTF.
Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) är en privat ideell organisation som arbetar för att främja användningen och driftsstabiliteten för internet. Organisationen har det övergripande ansvaret för tilldelning av IP-adresser och för domännamnssystemet (DNS). ICANN bildades 1998 med syftet att överföra verksamhet från det amerikanska handelsdepartementet till en självständig organisation och därigenom ”internationalisera” styrningen av internet.
Internet Assigned Numbers Authority (IANA) är en underorganisation till ICANN som administrerar rotzonen i DNS samt koordinerar IP-adressrymden globalt och fördelar IP-adresser till de regionala organisationerna. IANA kommer från ISOC-sfären och fanns innan ICANN bildades som en politisk överbyggnad för styrningen av internets infrastruktur. ISOC är fortfarande administrativ hemvist för IANA.
Institute of Electrical Engineers (IEEE) är en amerikansk organisation för ingenjörer. En av IEEEs stora insatser är inom området för lokala nätverk. IEEE har utarbetat ett antal standarder för LAN-teknologier. Kanske mest känt är projekt 802, som har tagit fram standarder för det fysiska skiktet, länkskiktet och nätskiktet enligt OSI-modellen.
International Telecommunications Union (ITU) är en internationell organisation inom FN-systemet där statliga och privata aktörer samordnar frågor om telekommunikationsnät och teletjänster. Organisationen har funnits i nästan ett och ett halvt sekel och har etablerat de befintliga globala standarderna för telekommunikation.
International Standards Organization (ISO) är den största och mest betydelsefulla organisationen för standardisering. De flesta länder stöder ISO genom att deras nationella standardiseringsorgan är medlemmar i organisationen. I Sverige representeras ISO av SIS (Standardiseringen i Sverige). En av ISO:s viktigaste insatser är utvecklingen av OSI-modellen, som beskriver hur datakommunikation ska fungera. OSI-modellen är standardmallen för all datakommunikation. (www.iso.org).
Swedish International Standard – Standardiseringen i Sverige (SIS) är ansvarig för standardiseringsarbetet i Sverige. De standarder som kommissionen ger ut betecknas som SIS följt av ett nummer. SIS står för Swedish International Standard. Ett exempel på en standard är SIS 66 22 41, som beskriver hur ett svenskt tangentbord ska se ut.
Post- och telestyrelsen (PTS) är den svenska organisationen som bestämmer över frekvensutnyttjande i Sverige. 802.11 WLAN används vanligtvis på 2,4 och 5 GHz-frekvenserna, som är öppna frekvensband i Sverige. Det innebär att man inte behöver ansöka om tillstånd för att sända på dessa frekvenser. Dock finns det regler som styr hur frekvenserna får användas, till exempel begränsningar för sändningseffekt. www.pts.se
American National Standards Institute (ANSI) är en organisation som har spelat en betydande roll inom internationell standardisering inom dataområdet. ANSI är kanske mest känt för utvecklingen av ASCII-koden, som definierar 128 tecken i form av stora och små bokstäver, siffror, mellanslag, skiljetecken och vissa styrtecken. Koden är amerikansk och saknar därför de svenska tecknen å, ä och ö. I Sverige har dock några av de amerikanska tecknen ersatts med å, ä och ö.
Federal Communications Commission (FCC) är den amerikanska motsvarigheten till PTS. I USA måste alla enheter som ska sända radiotrafik certifieras av FCC för att säkerställa att de uppfyller gällande regelverk. Till exempel måste varje accesspunkt testas och godkännas innan den får säljas i USA. www.fcc.gov
WiFi Alliance är en sammanslutning av flera stora och mindre tillverkare och aktörer inom WLAN, exempelvis Cisco. Denna organisation har åtagit sig att certifiera 802.11-enheter för att säkerställa att de följer standarden på samma sätt, vilket garanterar kompatibilitet mellan enheter från olika tillverkare.