I IPv4 är DHCP nästan alltid det självklara sättet att dynamiskt få en IP adress. Klienten skickar en förfrågan till en DHCP-server och får tillbaka sin IP-adress tillsammans med nätmask, gateway och annan nödvändig information.

I IPv6 fungerar det annorlunda, eftersom protokollet erbjuder flera alternativ för adresskonfiguration. så kallade metoder. En klient kan skapa sin egen adress (metod 1) med hjälp av SLAAC (Stateless Address Autoconfiguration), eller använda en Stateless DHCPv6-server (metod 2) för att få kompletterande information. Det finns också ett tredje alternativ – Stateful DHCPv6 – där klienten, precis som i IPv4, får all information inklusive adressen direkt från servern.

I det här avsnittet fokuserar vi på SLAAC och Stateless DHCPv6.

När en klient använder SLAAC bygger den sin egen adress med hjälp av information som kommer från routerns Router Advertisements (RA). RA-meddelandet innehåller nätverkets prefix, och klienten kombinerar detta prefix med sitt eget interface-ID. På så sätt skapas en fullständig IPv6-adress, helt utan inblandning av en server som håller koll på adresserna.

Vid Stateless DHCPv6 skapar klienten fortfarande sin adress med hjälp av SLAAC, men kompletterar den med ytterligare information från en DHCPv6-server. Det är alltså inte adressen som kommer från servern, utan andra parametrar som SLAAC inte kan förmedla, till exempel DNS-servrar eller domännamn. På så sätt fungerar servern endast som en informationskälla och behöver inte hålla någon databas över klienternas adresser – därav termen stateless.

1. 1. PC:n skickar ett RS-meddelande till alla IPv6-routrar: ”Jag behöver adresserings information.
   2. Routern skickar tillbaka ett RA-meddelande till alla IPv6-noder med metod 2 (SLAAC och DHCPv6) angiven: ”Här är ditt prefix, prefixlängd och default gateway information. Men du behöver hämta DNS-information från en DHCPv6-server.”
   3. PC:n skickar därefter ett DHCPv6 Solicit-meddelande till alla DHCPv6-servrar: ”Jag har använt SLAAC för att skapa min IPv6-adress och få min default gateway, men jag behöver annan information från en stateless DHCPv6-server.

Fördelarna med detta upplägg är att DHCPv6-servern blir enkel att drifta eftersom den inte behöver administrera adresser, samtidigt som nätverksadministratören ändå kan styra viktiga tjänster centralt. Därför passar Stateless DHCPv6 bra i miljöer där man vill kombinera den automatiska adressgenereringen från SLAAC med kontrollen över exempelvis DNS.