Internet uppkomst

I slutet av 1960-talet började ett frö att växa, små nätverk som idag vuxit ihop till vad vi kallar Internet. Från början handlade det om ett experiment. Ett projekt som resulterade i att man på fyra olika geografiska platser och med fyra olika slags datorer byggde man ett nätverk så att dessa speciella datorer kunde kommunicera med varandra. Finansieringen skedde delvis av försvarsindustrin i USA och projektet fick namnet ARPA, Advanced Research Projects Agency eller bara arpanet.

Bild 5: ARPANET

Ett krav som ställdes på ARPA var att datorkommunikationen inte skulle avbrytas mellan övriga datorer ifall någon förbindelse eller någon dator skulle sluta fungera. En bakomliggande tanke var att kunna fortsätta kommunicera även under och efter en bombattack utförd av främmande makt. Vid denna tid rådde det kalla kriget och rädslan för kärnvapen fanns ständigt närvarande.

Det var först i början av 1990-talet som man började förstå att man kunde anslutas till ett stort nätverk som så småningom kallades Internet, det skulle förändra och påverka vårt sätt att leva för alltid. Men det krävdes att de olika nätverksteknologier skulle anpassas till gemensamma kommunikationsregler i en protokollbaserad kommunikationsmodell, TCP/IP.

Innan Arpanet konverterade till TCP/IP (mellan 1971 till 1975) fanns ett nät av nät och en mängd program som kunde prata med varandra, till exempel FTP och Telnet som är äldre än själva TCP/IP. Man kan också säga att standardapplikationer har varit drivande för införandet av TCP/IP. Införandet av e-post och webben har varit ytterligare ett skäl att installera TCP/IP.

Internets grundare

Flera, inte minst Vint Cerf, har kallats internets fader. Men helgen runt den 1 september 1969 – Labor Day i USA – var det forskaren Leonard Kleinrock som drog den första kabeln i det som skulle bli föregångare till Internet. Han kopplade samman en minidator av märket Honeywell med UCLAs datorsystem. (En minidator på den tiden var stor som ett kylskåp)

I videon nedan så frågar Leonard Kleinrock oss vad som var det första meddelandet som skickades och togs emot via Internet den 1 september 1969:

Leonard Kleinrocks stora insats är att han utformade teorin – och praktiken – för paketförmedlande datakommunikation. Det vill säga att meddelandet delas upp i små bitar, paket, som adresseras var för sig och passerar genom olika nätverk oberoende av varandra. De behöver inte ta samma väg för att komma åt destinationen, bara de kommer fram. Och om något paket inte kommer fram behöver mottagaren bara begära omsändning av det paketet.

TCP/IP huvudarkitekter

Bild 6: TCP huvudarkitekter

Huvudarkitekterna bakom TCP/IP var två personer: Vint Cerf och Bob Kahn som tillsammans började arbetet under 1970-talet. 1974 föreslog Vint Cerf och Bob Kahn ett protokoll, TCP (där var inkluderad IP) för kommunikation mellan nätverk. Inte förrän 1983 blev TCP/IP en standard. Världen hade helt enkelt behov av att koppla ihop datorer och program på standardiserade sätt i ett gemensamt nätverk. Alternativet var att bygga nya så kallade bryggor varje gång två olika datormärken eller -modeller skulle kopplas samman.

I videon nedan förklarar Dr. Vint Cert huvudkonceptet om hur TCP/IP fungerar:

En tanke med TCP var att koppla ihop tre paketförmedlade nät.

  • PRNET, ett nätverk för paketförmedling över kortvågsradio.
  • SATNET, ett nätverk för paketförmedlad trafik över satellit.
  • ARPANET

Dessa tre nät hade olika egenskaper.

  • Paketförmedlande över radio hade begränsad bandbredd
  • Paketförmedlande över satellit hade långa fördröjningar men ganska mycket bandbredd
  • på ARPANET hade man gott om bandbredd och korta fördröjningar.

Övergången till TCP/IP var inte så övertygande och man fäste sig på gamla protokollet istället att använda ett nytt övergripande protokollstack som TCP/IP kändes som hinder för vad Vint Cerf och Bob Kahn hade förväntat sig.

Request For Comments

Bild 7: John Postel

ARPANET, och kanske även paketförmedling-teknik, hade i början karaktären av forskningsprojekt. Men i takt med att nätet byggdes ut fungerande de på riktigt. Utveckling och samarbete mellan olika nätverksteknologier genererade många överenskommelser som behövdes dokumentera. Från början handlade det om anteckningar från möten och diverse debattinlägg. Gradvis gick dessa dokument sedan över till mer formella standarder för protokoll och program. IP, ICMP och TCP har RFC-nummer 791–793 så processen fanns på plats före TCP/IP.

I april 1969 skrev Steve Crocker det första dokumentet i denna serie, markerade med nummer ett. Dokumentet beskrev mötesanteckningar angående ett protokoll mellan två noder ”Host Software” på ARPANET. Han valde att sätta namnet till Request For Comment, RFC. Ett namn som inbjuder till kommentarer och en öppenhet kring hur design och protokoll stegvis skulle kunna förbättras.

Ganska snart uppstod ett behov av att strukturera alla RFC så att en RFC inte stred mot en tidigare. Den första person som tog på sig arbetet med att utföra denna uppgift var John Postel. John Postel innehöll denna position från år 1969 till sin bortgång 1998.